Destruktivt ledarskap kan ta sig många olika uttryck. Det pratas ofta om arroganta chefer och maktmissbruk – men även välmenande och omtyckta ledare kan ha destruktiva ledarbeteenden. Dessa måste adresseras och åtgärdas, annars kan konsekvenserna bli allvarliga för hela organisationen. Studier har nämligen visat att ”bad is stronger than good” – det som är dåligt har större inverkan på omgivning och resultat än det som är bra. Därför kan man inte alltid lösa problemen genom att ”fokusera på det positiva”.
Forskning som fått stort genomslag inom beteendevetenskapen visar att ”Bad is stronger than good”, det innebär att dåliga saker får större och mer långvariga effekter än vad positiva saker får. Det här gäller inom en mängd olika livsområden. En förklaring till det är att vi är programmerade att reagera på dåliga saker, det är så vi har överlevt. Vi har lärt oss mer av de dåliga sakerna och då har vi klarat oss bättre.
Psykologisk formel
Det finns en formel som forskarna har sett: den psykologiska upplevelsen av någonting positivt måste vara fem gånger så stor som det negativa för att det positiva ska väga över. Du måste alltså göra fem gånger så många bra saker som du gör dåliga, för att inte det dåliga ska ta överhand.
Dåliga ledarbeteenden medför starkare och mer varaktiga effekter.
Vad destruktivt ledarskap innebär 
När man frågar chefer och medarbetare om vad som utmärker en destruktiv ledare blir svaren vanligtvis att personen är en psykopat, en maktmissbrukare, någon med kontrollbehov, en lynnig och obalanserad person, någon som ständigt kritiserar eller någon som favoriserar vissa anställda.
Men så enkelt är det inte, den destruktiva chefen kan faktiskt vara den vi minst tror, även den populära och hyggliga chefen som vill allas väl.
Destruktiva beteenden kan vara ett resultat av ett aktivt handlande men även av underlåtenhet att agera, det vill säga ett passivt beteende. Destruktivt ledarskap är faktiskt ett beteende som de flesta chefer kan falla in i, i varje fall någon gång ibland.
Det är resultatet av beteende räknas
och det har ingen betydelse vad intentionen var. Du kanske ville göra något bra, ville hjälpa eller gjorde fel av ren tanklöshet – men det är inte intentionen som räknas, det är beteenden och dess konsekvenser som är avgörande för om det klassas som ett destruktivt ledarskapsbeteende eller inte.
Chefer som är destruktiva kan fördumma medarbetare, vara arroganta och orättvisa. De kan bestraffa, ställa orimliga krav och ta åt sig äran av underställdas arbete. Men de kan också vara osäkra, otydliga eller passiva. Det passiva ledarskapet innebär att chefen är rädd för att ta tag i konflikter, håller sig undan och är frånvarande. En sådan chef tar inte tag i saker och blir både osäker och otydlig i sitt ledarskap. De kan vara dåliga på att planera, strukturera och ge tydliga instruktioner.
Forskning visar, lite oväntat, att det är de passivt destruktiva beteendena som gör störst skada.
Upprepning ett kännetecken
Destruktivt ledarskap handlar inte om att göra ett misstag, det handlar inte om att göra någonting fel då och då. Även en bra chef gör misstag, men inte samma misstag gång på gång. Det är just upprepningen över tid som kännetecknar destruktivt ledarskap.
Många är inte medvetna om att de har dessa beteendena, och inte heller vilka effekter det får.
Effekter av destruktivt ledarskap
Destruktivt ledarskap kan ha en negativ inverkan på exempelvis arbetstillfredsställelse, motivation och tillit, och riskerar att skapa problem såsom stress och emotionell utmattning. I flera studier syns det att den närmsta chefens beteende påverkar relationen till medarbetaren, men inte bara det; medarbetare till destruktiva ledare har också i större utsträckning en negativ attityd gentemot organisationen som helhet.
Det är de passiva beteendena som har starkast negativ effekt på verksamheten, och det är också dessa som är lättast att falla in i som chef.
Se till att minimera de dåliga sakerna
Många har tidigare fått höra precis det motsatta, nämligen att vi ska fokusera på de positiva egenskaperna och beteendena. Lite krasst kan man säga att det är bättre att inte jobba på att öka de bra sakerna, utan att fokusera på att minimera de dåliga sakerna. Se till att göra lagom många bra saker, men jobba på att inte göra dåliga.
Självkännedom är och har alltid varit viktigt när vi pratar om framgångsrikt ledarskap. De negativa egenskaperna måste man arbeta med för att minimera. Man kan jobba med att få bort beteenden som leder till destruktivt ledarskap, om man är medveten om dem. En chef med ett destruktivt ledarskap måste få veta om det för att kunna ändra sig eller veta vad som förväntas.
