I boken Ledarintelligens beskriver psykologen Marika Ronthy begreppet intelligens tre olika ansikten: den rationella, emotionella och själsliga intelligensen. Kontakten mellan de olika intelligenserna är viktig för att skapa den helhet som gör att vi känner oss som hela människor. Hon vill förändra synen på vad som menas med intelligens – och vilka drivkrafter vi anser vara viktiga och användbara i arbetslivet. För forskningen har visat att IQ endast utgör 25 procent av en persons totala framgång i karriären.
Våga utforska dig själv
Marika Ronthy drar en tydlig skiljelinje mellan ledaren och chefen. Medan chefsrollen kräver faktakunskaper och en stor dos rationell intelligens krävs andra kompetenser för ledaren.
När du går från att vara chef till att bli ledare blir relationen till dig själv och dina medarbetare viktigare.
Det är inget lätt steg att ta, eftersom du förväntas ha koll på dina känslor, vad som händer i en relation och hur du sköter det. Att leda handlar mer om att hantera känslor än om sakfrågor. Mer själslig och emotionell intelligens, med andra ord. Chefen gör och ledaren är.
Du ska alltid vara personlig och du väljer med vilka du ska vara privat. Chefen ska leva enligt devisen att inget är antingen eller, utan att allt är både och. Så ska du vara chef eller ledare? Både och. Men helst lite mer ledare.
Och vad krävs av dig för att bli det då? Du ska våga utforska dig själv, tänka mer vi än jag, respektera och efterfölja etiska värden, sträva efter att vara en god förebild, ha integritet och vilja ta ansvar för helheten.
Själslig intelligens (SQ) – handlar om vilja att söka och skapa mening, frågan ”varför” är central och vår inre kompass.
Emotionell intelligens (EQ) – handlar om självkännedom om hur du ska förhålla dig i relation till dig själv och till andra människor, hur du hanterar dina och andras känslor.
Rationell intelligens (IQ) – handlar om din förmåga att tänka kritiskt, att kunna lösa problem och uppgifter med hjälp av tankar, föreställningar och logik.
Den emotionella intelligensen är en stor och viktig del av det Ronthy kallar ledarintelligens, vilket innebär självkännedom, att kunna leda sig själv, att ha empati och en skicklighet i att hantera relationer.
En viktig del av denna intelligens är personlig kompetens, som i sin tur består av självförtroende, pålitlighet, känslomässig med-vetenhet, initiativförmåga och engagemang.
En annan del är social kompetens, som består av den empatiska förmågan, att kunna hantera olikheter och konflikter och att kunna samverka med andra och arbeta i team.
Självkännedom – att kunna se på sig själv – är den emotionella intelligensens första pusselbit och den innebär att du blir medveten om dina känslor, dina starka och svaga sidor, dina behov och dina drivkrafter. Du som har självkännedom visar det genom att kunna tala om dina begränsningar och tillkortakommanden och – inte minst – genom att kunna be om hjälp. Du lyfter fram andra och ser fördelarna med att arbeta med personer som kompletterar dig själv. Du är prestigelös och har en mogen hållning till makt.
Problem uppstår när vi inte är medvetna om våra fördomar och när vi inte heller vågar erkänna dem. Se dina fördomar som en möjlighet att lära dig mer om dig själv.
Två nycklar
Den första nyckeln är att lyssna – för att förstå hur den andra tänker. Använd dina öron för att höra, dina ögon för att se med, ditt hjärta för att känna med och ditt förstånd för att tolka och förstå.
Att lyssna är att vara mentalt närvarande, uppmärksam och framförallt koppla bort sin inre monolog. Respektera alltid det andra säger, då det alltid är deras sanning.
Om du inte håller med så kan du i stället för att börja argumentera ställa frågor som ”hur tänker du då?” eller ”kan du vidareutveckla din tanke eller åsikt?”.
Genom att avvakta under en dialog ger du dig själv chansen att tänka igenom det du vill ha sagt. Om du själv är en person som gärna talar, är det bra om du kan avvakta för att ge chansen till den mer tystlåtna. Sträva efter att skapa ett klimat i dialogen där alla kan tala uppriktigt, vilket bara fungerar om ni har grundinställningen att alla är jämlika.
Den andra nyckeln är empati, din förmåga att kunna sätta dig in i andra människors känslomässiga tillstånd. Men empati handlar också om att visa en vilja till att förstå.
Det finns sätt att träna upp den sidan av den emotionella intelligensen som handlar om empati. Du kan till exempel ställa frågor till dig själv inför ett möte: vad känner du inför mötet med den person som du ska träffa? Vilka känslor väcker den personen hos dig? Hur kan du förstå henne/honom? Hur kan du förstå dig själv utifrån dina reaktioner? Hur vill du bli bemött? Vad händer inom dig när du blir rädd, arg, besviken eller känner skuld? Och så vidare.
Var går komfortgränsen?
I rollen som chef och ledare är kunskapen om mänskliga processer och psykologi lika viktig som den är ovanlig.
De allra flesta känner sig bekväma och trygga när de får hålla sig till sådant de behärskar. Och kanske också där känslorna kan läggas åt sidan.
Men du har ett ansvar för att både du och dina medarbetare ska utvecklas. Och det innebär att du måste ta dig ut ur din komfortzon och våga ta itu med din egen osäkerhet, dina rädslor och dina sårbara sidor.
Du måste ligga steget före. Det är genom att passera denna gräns som du höjer kvaliteten i ledarskapet. För det är genom att möta obehaget och göra slag i saken som du lär dig mest.