Det finns massor av forskning, böcker, skolor och inriktningar som handlar om ledarskap. Ledarskap är eftersträvansvärt, kanske på grund av de tre s:en: status, stålar och sex. Men följarna är så många fler – faktiskt de flesta av oss – samtidigt som kunskapen om följare är betydligt sämre.
Följarna gör ledaren
En som forskat om evolutionspsykologiska aspekter på följarskap är Mark van Vugt, psykologiprofessor och författare till boken Selected: Why some people lead, why others follow and why it matters.
Med evolutionspsykologiska förklaringar som grund menar han att det är följarna som gör ledaren. Utan följare inget ledarskap. Han vill till och med uttrycka det så att följare på sätt och vis leder sina ledare genom att följa dem.
Sluta följa ledaren, och ledaren kommer att anpassa sitt beteende för att få dig att följa igen. Följare har många sätt för att visa ledaren att de inte vill följa vem som helst hur som helst – allt från tyst obstruktion till öppet motstånd.
Vi är födda följare
Forskningen visar att det har varit en framgångsfaktor att följa. van Vugt beskriver till och med följarskap som det mänskliga grundläget – vi är födda följare. Detta betyder att åsidosätta sina egna mål och i stället anta ledarens mål. Själva kärnan är att ge upp sin självständighet till förmån för någon annan eller något annat.
Att följa andras exempel är en bra strategi, jämfört med egna riskabla försök och misslyckanden. Utmaningen blir att följa rätt person. Det kan få svåra konsekvenser att följa fel person, det har många fått erfara i form av dåliga affärer, skam eller förödande politiska ideologier.
Att följa eller leda – beslutet sker snabbt
Med hjälp av Nobelprisbelönad spelteoriforskning av Robert J. Aumann, visar van Vugt i sitt socialpsykologiska laboratorium att när en ledare och en följare samarbetar når de bättre resultat än när två ledare, som konkurrerar, eller två följare, som är passiva, gör det. Processen att bestämma om man ska följa eller inte är blixtsnabb visar van Vugt i sina experiment.
Det tar cirka 25–30 sekunder att nå konsensus, att ta ställning till om det är lönsammare att underordna sig och samarbeta än att sköta sig själv.
Nästa steg går lika fort. Det tar cirka 25 sekunder för en grupp människor som tillsammans ska lösa en uppgift att utse vem som ska vara ledaren. Någon måste kliva fram och stödja den första, varpå resten kan följa.
Eftersom det går fort och automatiskt verkar det vara ett slags instinkt att utse en ledare att följa. En nyckelperson är den första personen som gör en annan person till ledare genom att följa honom eller henne. Sedan följer resten denna första följare.
Men vad utmärker den första följaren? Är det speciella personlighetsdrag som får denna person att ta det allra första initiativet att följa? Det är den fråga som van Vugt och hans forskargrupp står inför i sin fortsatta forskning.
Fem olika typer av följare
van Vugt har lanserat fem olika typer av följare, var och en med sina egna motiv:
• Lärlingen – lär av sin ledare och följer för att så småningom kunna överträffa sin ledare.
• Lärjungen – söker råd och vägledning av sin ledare för att hantera en osäker omvärld.
• Den lojale – värdesätter gruppens sammanhållning och följer en ledare som åstadkommer just detta.
• Supportern – ser sin ledare som en förebild och följer för dennas karisma eller personliga attraktivitet.
• Den underordnade – (de flesta anställda) följer för att någon högre upp i hierarkin vill det. Den underordnade följer de andra följarna, bara för att det är enklast och för att det inte är något riktigt tänkbart alternativ att själv leda.
Läs mer i Modern Psykologi nr 2 2013, artikeln heter Följa John av Sara Henrysson Eidvall
